Här bor landets farligaste flickor

På ett Sis-hem utanför Stockholm bor några av Sveriges farligaste flickor och unga kvinnor. Expressens Karin Sörbring och fotograf Anna-Karin Nilsson fick en rundtur i lokalerna när de var stängda för renovering.

Uttrycket syftar på Rebeckahemmet, ett statligt ungdomshem ( SIS- HEM ) på Färingsö/ Ekerö utanför Stockholm.

Icke skolpliktiga flickor i åldern 16–21 år med svår psykosocial problematik, tung kriminalitet, missbruk och komplexa trauman som samhället haft svårt att hantera på andra sätt.

Vårdform: Tvångsvård enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga)

Hemmet har varit i centrum för omfattande granskningar av bland annat Expressen och Aftonbladet, där larm har riktats mot bland annat höga tal av självskadebeteenden och självmordsförsök, allvarliga brister i säkerhet och vårdmiljö, samt anklagelser om missförhållanden.

Begreppet kommer från ett uppmärksammat videoreportage och en granskning gjord av tidningen Expressen.

Om Rebeckahemmet:

- Målgrupp: Institutionen är ett låst Sis-hem som tar emot flickor och unga kvinnor med svår psykosocial problematik, missbruk och kriminalitet.
- Miljön: Verksamheten bedrivs i en sluten och starkt säkerhetsanpassad miljö med stålstängsel och särskilda avdelningar utformade för att hantera våld, konflikter och svårt självskadebeteende.
- Vårdform: Flickorna som placeras här är tvångsvårdade enligt lagen om vård av unga (LVU) eller lagen om vård av missbrukare (LVM), då samhället har bedömt att de inte kan hanteras i andra former.

Kritiken mot hur Statens institutionsstyrelse (Sis) hanterar barn och unga med omfattande vårdbehov har varit massiv och återkommande från flera tunga instanser, däribland Riksrevisionen, Statskontoret, IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och Institutet för mänskliga rättigheter.

Kritiken fokuserar framför allt på att institutionerna fungerar mer som straffmiljöer än som faktiskt läkande vårdmiljöer. De mest centrala kritikpunkterna omfattar:

1. Överanvändning av våld och isolering mot flickor

Flickor med svårt självskadebeteende, trauma och komplexa psykiatriska behov drabbas oproportionerligt hårt. Rapporter visar att närmare 63 procent av alla avskiljningsbeslut (isolering) drabbar flickor, trots att de utgör en minoritet av de placerade. Granskningar från bland annat Barnrättsbyrån har visat att personalen använder bristfälligt lagstödda tvångsåtgärder och farliga fysiska ingripanden mot unga kvinnor i stället för adekvat psykiatrisk vård.

2. Allvarliga brister i personalens kompetens

Riksrevisionens granskning fastställde att vården brister på i stort sett alla punkter när det gäller att möta unga med stort vårdbehov. Över 80 procent av de inskrivna ungdomarna har en neuropsykiatrisk diagnos (t.ex. ADHD eller autism), men färre än 4 procent av personalen har specifik utbildning för att hantera dessa diagnoser. Det saknas också ofta strukturerade behandlingsprogram för ätstörningar och grovt självskadebeteende.

3. Ungdomar hålls kvar godtyckligt (”En skamfläck”)

En uppmärksammad granskning från Institutet för mänskliga rättigheter avslöjade att vart sjätte barn hålls kvar inlåst på Sis trots att deras faktiska vårdbehov är avslutat och de är redo att skrivas ut. Detta beror på att kommunernas socialnämnder misslyckas med att hitta lämpliga efterföljande boenden. Praktiken har dömts ut som ett brott mot de mänskliga rättigheterna och beskrivits som en skamfläck för svensk barnrätt.

4. Misslyckad grundläggande vård (Sjuk- och tandvård)

Unga på Sis-hem nekas i stor utsträckning den lagstadgade hälso-, sjuk- och tandvård som de har rätt till. Många ungdomar tvingas vänta orimligt länge på akuta ingrepp, exempelvis för frätskador efter missbruk eller bortslagna tänder. Detta har kritiserats hårt av regeringen som beskrivit situationen som ”under all kritik”

Hur ser det egentligen ut där Sveriges gängkriminella barn hamnar? Följ med in på Sis-hemmet.