En mobiltelefon som beslagtas vid ett narkotikagripande leder till en av landets mest uppmärksammade sexualbrottsutredningar. Här förklarar vi fallet Nytorgsmannen och de frågor det väckte om straff, behandling och återfall. Hur ska rättsväsendet och kriminalvården hantera personer som gång på gång skadar andra och inte verkar vilja förändras?
Fallet med den så kallade Nytorgsmannen, vars riktiga namn i dag är Christer Fredrik Lennox Lundgren (tidigare Andreas Holm), är en sveriges mest uppmerksammade utredningar om sexualbrott.
- November 2021: Södertörns tingsrätt dömde honom till 5 års fängelse.
- Brott: Han fälldes för bland annat 7 våldtäkter, 8 sexuella övergrepp och 6 sexuella ofredanden mot totalt 19 offer.
- November 2021: Södertörns tingsrätt dömde honom till 5 års fängelse.
- Brott: Han fälldes för bland annat 7 våldtäkter, 8 sexuella övergrepp och 6 sexuella ofredanden mot totalt 19 offer.
Domen fastställdes av Svea hovrätt i februari 2022.
Redan i november 2024 greps han på nytt i Hörby, misstänkt för nya sexualbrott under sin prövotid.
- Juni 2025: Lunds tingsrätt dömde honom till 5 års fängelse för våldtäkt mot en 17-årig flicka samt ett stort antal fall av sexuellt ofredande. Tingsrätten beslutade också att hans återstående villkorliga frihet på drygt 20 månader från det förra straffet skulle förverkas.
- September 2025: Hovrätten över Skåne och Blekinge prövade fallet efter att domen överklagats. Hovrätten valde att lindra straffet till 4 års fängelse för de nya brotten.
- Infiltreringen och narkotikatillslaget: Två kvinnliga bekanta misstänkte att mannen höll på med narkotika och valde att infiltrera en efterfest i hans lägenhet på Södermalm. Efter att ha sett vad de trodde var ett skjutvapen (vilket senare visade sig vara ett airsoftvapen) larmade de polisen. Polisen genomförde ett tillslag och grep mannen för narkotikabrott.
- Fyndet i mobiltelefonen: I samband med gripandet beslagtog polisen mannens mobiltelefon. När it-forensiker tömde telefonen hittade de hundratals timmar av videofilmer och bilder. Filmerna visade systematiska och grova sexuella övergrepp på kvinnor som var medvetslösa, djupt sovande eller påverkade.
- Identifiering av offren: Ett av de mest unika och tidskrävande momenten i utredningen var att identifiera personerna på filmerna. Många av kvinnorna visste överhuvudtaget inte om att de hade blivit utsatta för brott förrän polisen kontaktade dem. Flera offer kunde identifieras genom små detaljer i bakgrunden, föremål i lägenheten eller genom digitala spår.
Vi kräver vi att återfallsrisken och brottsofferperspektivet alltid ska beaktas i frågor om frigivning. Det räcker inte längre att regeringen reagerar. Det är dags för dem att agera. Kvinnor och flickor har inte råd att vänta, det handlar om våra liv och säkerhet, skriver Cecilia Bödker Pedersen, Kajsa Rietz och Zandra Kanakaris.
- Den andra utredningen (2024–2025): När han greps på nytt i Skåne hösten 2024 fann polisen återigen digitala bevis. Denna gång visade it-forensiska undersökningar att han dolt en kamera i en väska och smygfilmat 28 kvinnor och 9 barn på allmänna platser i Malmöområdet.
Bild från mannens sovrum. Foto: Polisen
Fallet har fungerat som en katalysator för en intensiv politisk och samhällelig debatt i Sverige gällande straffmätning och återfallsförbrytare. Det har framförts som ett av de främsta exemplen på att det rådande rättssystemet upplevs som otillräckligt av både allmänheten och politiker.
Debatten om ”mängdrabatt” (Asperationsprincipen): Inför den första domen 2021 yrkade åklagaren på 12 års fängelse på grund av det stora antalet offer och brottens systematiska karaktär. Domstolen dömde honom dock till endast 5 år. Detta beror på den så kallade asperationsprincipen (i folkmun kallad mängdrabatt), vilket innebär att straffet för det allvarligaste brottet blir styrande, medan efterföljande brott ger successivt mindre straffpåföljd. Detta ledde till en massiv politisk debatt där partier, särskilt Moderaterna, krävde att mängdrabatten för seriebrottslingar helt ska slopas.
