Kriminalvården har bedömt att det finns ungefär 15 kvinnliga intagna i Sverige som är i behov av säkerhetsklass 1.
Kvinnor som dömts till de längsta straffen eller ansetts vara särskilt farliga eller hotfulla har traditionellt placerats på anstalter som Hinseberg eller Ystad, eller i vissa fall suttit isolerade på högsäkerhetsanstalter.
Kriminalvården Sverige delar in sina anstalter i tre säkerhetsklaser, där klass 1 har den högsta säkerheten och klass 3 har den lägsta .
Syftet är att placera intagna på en nivå som matchar risken för rymning , återfall i brott eller hot mot samhället.
här är översikt över hur säkerhetsklassarna fungerar;
Säkerhetsklass 1 ( högsta säkerhet )
Denna klass är avsedd för intagna som bedöms ha en mycket hög risk för rymning , fritagning eller som anses vara särskilt farliga för samhället.
- Övervakning: Extremt hög övervakning med avancerade tekniska säkerhetssystem, murar och larm.
- Placering: Tidigare har detta i princip bara funnits för män (exempelvis Kumla, Hall och Saltvik), men platser införs nu även för kvinnor.
Restriktioner: Mycket begränsad rörelsefrihet inom anstalten och strikt kontrollerade besök.
Säkerhetklass 2 ( normal säkerhet)
Detta är den vanligaste anstaltsformen i Sverige. De flesta som döms till fängelsestraff hamnar här.
- Hinder: Anstalterna är slutna och har murar eller stängsel samt övervakningssystem, men inte samma extrema skalskydd som klass 1.
- Säkerhet: Inpasseringskontroller och låsta avdelningar under natten.
Säkerhetsklass 3 ( öppen säkerhet)
Dessa kallas ofta för öppna anstalter och saknar direkta rymningshinder som murar eller stängda låsta dörrar under dagtid.
- Målgrupp: Intagna med låg risk för rymning eller de som befinner sig i slutet av ett långt straff för att förberedas på att slussas ut i samhället.
Funktion: De intagna förväntas ta ett större eget ansvar, och anstalterna är ofta inriktade på arbete eller utbildning.
När en person döms till fängelse görs en mottagningsutredning. Kriminalvården tittar då på:
- Brottets karaktär och strafftid.
- Risken för rymning eller fritagning.
- Hotbild mot eller från den intagna.
- Risk för fortsatt kriminalitet eller missbruk under verkställigheten.
Bedömningen kan omprövas under strafftiden. En intagen som sköter sig kan flyttas ner till en lägre säkerhetsklass, medan misskötsamhet kan leda till en flytt uppåt.
I Sverige finns det idag två specifika anstalter som har inrättat avdelning med säkerhetsklass 1 för kvinnor, detta är historiskt, då högsta säkerhetsklass tidigare bara funnits på mansanstalter.
Dessa två anstalter är :
1. Anstalten Tidaholm (Västergötland)
- Sveriges första: Tidaholm blev i december 2025 först i Sverige med att öppna en klass 1-avdelning för kvinnor. Ett 20-tal kvinnor flyttades då hit från häkten och anstalter med lägre säkerhet.
- Kapacitet: Det har förberetts två avdelningar med totalt 24 rum. Eftersom rummen är byggda för dubbelbeläggning finns det kapacitet för upp till 48 kvinnliga intagna.
- Miljön: Förändringen innebär en stor omställning jämfört med traditionella kvinnoanstalter. Här möts de intagna av striktare kontroll, högre personaltäthet och flera lager av murar och staket som helt skärmar av omgivningen.
2.Anstalten Saltvik (Härnösand, Västernorrland)
- Planerad kapacitet: Saltvik har fått i uppdrag att inledningsvis öppna 40 platser för kvinnor, uppdelade på fyra avdelningar.
- Långsiktigt mål: På sikt planeras kapaciteten kunna öka till totalt 80 platser genom dubbelbeläggning i rummen.
Bakgrunden till beslutet är att allt fler kvinnor döms till långa fängelsestraff för allvarlig och grov organiserad brottslighet. De traditionella kvinnoanstalterna i Sverige (som Hinseberg och Ystad) har säkerhetsklass 2 och saknar det extrema skalskydd och de isoleringsmöjligheter som krävs för de mest riskfyllda eller rymningsbenägna intagna.
Kriminalvården bedömer att det i dagsläget rör sig om cirka 15 kvinnor i landet som är i behov av den här högsta säkerhetsnivån.
